Detta är inte en sentimantal bok. Joan Didion är en erfaren författare av hög kvalitet. Hon beskriver händelseförloppet då hennes man plötsligt dör, och hennes dotter två gånger ligger dödssjuk, inom loppet av mindre än ett halvår. Det är som om Didion har ett behov av att utreda hur det kunde bli så. Vad ledde fram till det ögonblick då ”man sätter sig ner för att äta middag och livet som man känner det tar slut”?
 
Joan Didion läser journaler och medicinska verk. Kan man ta reda på hur livet kan förändras, eller ta slut, på ett ”vanligt” ögonblick ? Finns det någonting i det som skedde de senaste åren, veckorna, dagarna, som pekar mot det ögonblick då livet förändrades?
 
Det är intressant och engagerande att läsa om Didions kartläggning. Hennes försök att förstå det som är obegripligt. För det är allmänmänskligt, det att försöka förklara och förstå. Jag känner igen det hos mig själv.