Skönlitteratur om fäder och döttrar
Böckerna tar upp olika ämnen, men det som är gemensamt är relationen mellan en far och en dotter.
I flera av böckerna är relationen konfliktfylld på grund av svåra omständigheter som krig, flykt, missbruk, sjukdom mm. I de flesta böckerna dyker en fråga upp: vem är en förälder i förhållande till den makt det innebär att vara förälder.
Här är jag nu av Karen Campbell, är en berättelse som levandegör hur det är att vara flykting. Abdi har, tillsammans med sin fyraåriga dotter Rebecca, kommit till Skottland för att söka asyl. De har flytt fasansfulla händelser och Rebecca är så traumatiserad att hon har slutat att prata.
I hjärtat av landet av Coetzee, J, M är en berättelse om en avlägsen farm i det inre av Sydafrika. Där bor den unga kvinnan Magda med sin far. Ensam och isolerad sitter hon på sitt rum och betraktar livet utanför. Magda tyst och försynt, men inom henne rasar ett uppror som riktar sig mot fadern, men också mot ett Afrika och ett liv som hon kunde tillägna sig men som hon känner sig utestängd ifrån.
Min mors tystnad av Lizi Doron, där finns en far som försvinner ut i krig - ett personligt trauma.
Beckomberga av Sara Stridsberg är en berättelse om alkoholiserade, sjuka, bortvända föräldrar.
Ingenstans i min fars hus av Assia Djebar, en självbiografisk roman där författaren skildrar en rad nyckelscener från sin uppväxt i det koloniala Algeriet. Hennes frihet är begränsad p.g.a. att hon är flicka.
Sånt jag berättar för Allah av Saffia Azeddine är en febrigt monolog präglad av ett raseri som inte går att hålla tillbaka. Det är ett skarpt vittnesmål om kvinnoförtryck.